Känslorna tar aldrig slut...

Jag trodde aldrig att det var möjligt, att du skulle be mig om förlåtelse. Att du skulle erkänna att du behandlat mig som skit. Att du ångrar att du inte behandlade mig som jag förtjänar. När jag pratade med dig i fredags var jag nära att börja gråta, i över ett år har jag väntat på dig. Men vi ska ta en dag i taget nu, vill inte att det ska bli som förra gången. Den här gången ska jag verkligen försöka, jag mår bättre nu. Jag är helt enkelt en bättre person och som du sa så är du en bättre person. Jag hoppas att du verkligen menade det du sa.
Att du kom ihåg när jag sov hos dig, att du tydligen hade hållt om mig och att du kom ihåg vad jag hade på mig. Även om det är ett år sedan så hade du kvar det i minnet, du sa att den känslan hade varit speciell. Vi har aldrig umgåtts på det sättet, vi har inte ens kysst varandra. Du är speciell...
Hoppas vi kan ta upp kontakten igen och åka på våran hockey resa som vi har pratat om så länge.

Den avdelningen är älskad av mig nu...

Dagens hemska händelse!
Min lön kommer bli försenad, så på mitt lönespecc kommer det stå 0kr på!!
Tack gud, jag älskar dig. Och ännu mera tack till lönekontoret.
Nu får jag lov att öppna dörren till mitt sparkonto...

Fnittrig tonårstjej

Ett litet leende, så töntigt, så härligt. Bara för att jag fick lov att börja prata med en kille som jag har spanat på. Jag blir så där lagom töntig, det pirrar till och jag blir generad. Som om att jag vore 14år! Skärp dig Therese, så där kan man inte gå omkring och bete sig. Ska jag våga säga hej nästa gång jag ser honom? Eller kommer jag le fjantigt och fnittra. Jag kanske bara är extra fnittrig nu när jag bara har 1vecka kvar att mitt underbara tonårsliv. Nej, nu var det nog om det där! Tänk på något annat, tänk på.. Tänk inte ALLS!

RSS 2.0