trex

Jag trodde aldrig att det var möjligt, att du skulle be mig om förlåtelse. Att du skulle erkänna att du behandlat mig som skit. Att du ångrar att du inte behandlade mig som jag förtjänar. När jag pratade med dig i fredags var jag nära att börja gråta, i över ett år har jag väntat på dig. Men vi ska ta en dag i taget nu, vill inte att det ska bli som förra gången. Den här gången ska jag verkligen försöka, jag mår bättre nu. Jag är helt enkelt en bättre person och som du sa så är du en bättre person. Jag hoppas att du verkligen menade det du sa.
Att du kom ihåg när jag sov hos dig, att du tydligen hade hållt om mig och att du kom ihåg vad jag hade på mig. Även om det är ett år sedan så hade du kvar det i minnet, du sa att den känslan hade varit speciell. Vi har aldrig umgåtts på det sättet, vi har inte ens kysst varandra. Du är speciell...
Hoppas vi kan ta upp kontakten igen och åka på våran hockey resa som vi har pratat om så länge.