Försöker se positivt i mörkret.

"Livet är ingen jävla film där allt är så lätt."

Nej, men tänk om livet kunde vara som en film? Där alla blir lyckliga i slutet och man får sin prins. Varför händer aldrig det i verkliga livet för? Fast utan motgångar så blir ju inte livet värt att leva, även om jag helst utav allt skulle vilja att livet vore en dans på rosor eftersom att jag är så lat.

På lördag ska jag ha min efterlängtade myskväll, med pyjamas, kladdkaka, film, och tårar. Vi tjejer ska få klaga och gråta allmänt bara för att. Kanske känns det lite bättre efter det! Har faktiskt bara gråtit lite över Chris än så länge...

Det bästa som kommer hända i morgon är att jag ska gå ut på promenad med Freddy! En riktigt lugn promenad, då jag fortfarande har ont. Men frisk luft och en god vän brukar få hjärtat att klappa lite extra hårdare.

Erkänn att vi är perfectmatch? Kan inte sluta le när jag ser bilden, hela mitt hjärta blir så varmt <3

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0